och så är redan sommaren, och mitt sista "riktiga" sommalov, här. det känns skumt. jag hade sett framför mig att jag skulle kunna njuta av denna ledighet till max, men jag märkte fort att så blev inte fallet. jag känner mig stressad och rastlös?! inför framtiden typ. helt skumt. jag har jobb och jag vet vad jag vill ett tag fram iallafall, borde inte de räcka.
och sen, självklart, är det som ett litet knivhugg i hjärtat när tanken slår en att jag aldrig mera behöver gå till skolan och få ha det sådär underbart slappt varenda dag. många gånger har jag klagat på att det är för slappt? får man verkligen klaga på sånt. NEJ!! nu kommer det "verkliga livet" och jag kommer nog aldrig få det så slappt, som jag haft i 3 år nu, igen. det känns lite tråkigt. men som alla säger, att man ska ta tillvara på åren i skolan. kunde jag gjorde de bättre?! tiden rinner ju på i sin takt ändå, hur jag än vrider och vänder på det.

så vad att säga om detta. jo, jag skulle faktiskt, för väldigt väldigt mycket, uppleva de tre åren på gymnasiet igen. och jag blir glad när jag tänker på exempelvis min kusin som har de tre åren framför sig. njut och va glad, för igenting går upp emot att gå till skolan, sitta på en stol, lyssna på en lärare och sedan få gå hem i hyfsad tid och ändå finns det pengar på kontot varje månad.

nej nu ska jag inte vara den som är den. jag har på ett sätt längtat efter dethär, men självklart känns det tråkigt också. jag tror jag vet vad som väntar mig och jag tar gärna emot de med öppna armar.

för nu ska jag vara en glad student som njuter av sommaren och livet till MAX!